Exempel på arenor som erbjuder föräldraskapsstöd

Mödra- och barnhälsovården, exempelvis genom hembesök efter födsel eller föräldragrupper. Föräldraskapsstödet inom MHV ska innefatta både förlossnings- och föräldraförberedelse. Inom BHV ska föräldraskapsstödet bidra till fördjupad kunskap om barns behov och rättigheter och stärka föräldrarna i sin föräldraroll. Barnhälsovårdens nationella program är tredelat; ett universellt stöd till alla, mer stödinsatser efter behov och ytterligare samtal och samverkan med andra vårdgivare för de som har störst behov.
Hälso- och sjukvården där till exempel barn- och ungdomspsykiatrin, barn- och ungdomshabiliteringen och barnkliniker ger föräldrastöd vid sjukdom, tillstånd eller funktionsnedsättning i form av exempelvis samtal och föräldrastödsprogram.
Tandvården ska genom hälsofrämjande, förebyggande och vårdande insatser förbättra och utjämna olikheter i munhälsa hos befolkningen. Munsjukdomar hos barn har starkast samband med ohälsosamma matvanor och bristande munhygien och kan därför förväntas ha gemensamma skydds- och riskfaktorer med andra hälsoaspekter.
Öppen förskola är ett universellt föräldraskapsstöd där föräldrar får träffa varandra och knyta sociala kontakter samt utbyta råd och erfarenheter. Det finns också möjlighet att få stöd av pedagoger och andra professioner.
Familjecentralen är en samverkan och samordning av resurser mellan olika uppdragsgivare. Basen är mödra- och barnhälsovården i samverkan med öppen förskola samt en förebyggande socialtjänst. En familjecentral bedriver en verksamhet som är hälsofrämjande, universell, tidigt förebyggande och stödjande.
Förskolan. Under förskoleåren är det vardagliga mötet mellan förälder och pedagog vid hämtning och lämning ett viktigt universellt stöd till föräldrarna. Det är också ett viktigt tillfälle för utbyte av information och samarbete kring barnet. Andra forum för samverkan inom förskolan kan vara föräldramöten, informationskvällar och utvecklingssamtal.
Grundskolan. Grundskolan och den anpassade grundskolan har ett ansvar att se till att möten mellan skola och vårdnadshavare blir av och därigenom skapa möjlighet att lära känna varandra och på så sätt skapa en god samverkan för att barnet ska få en positiv skolgång. Fritidshemmet är också en viktig mötesarena mellan skola och vårdnadshavare.
Gymnasieskolan. I skolans värld är föräldramöten och utvecklingssamtal en form av universellt stöd.
Elevhälsan. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Deras arbete ska främja elevers lärande och utveckling samt deras fysiska och psykiska hälsa. Varje elev i grundskolan och anpassad grundskola ska erbjudas tre hälsobesök hos elevhälsan. Även under gymnasietiden ska eleverna erbjudas ett hälsobesök.
Ungdomsmottagningen, kan ge stöd till ungdomar och unga som är föräldrar eller blivande föräldrar.
Socialtjänst. Socialtjänsten som arena kan erbjuda både universellt och riktat stöd till föräldrar, men det är framförallt riktat stöd som erbjuds. Detta stöd föregås oftast av en behovsbedömning, det vill säga en utredning där behovet av och rätten till stöd utreds.
Webbaserat föräldraskapsstöd. Flera arenor på webben erbjuder föräldrar information och råd kring olika ämnen som rör omsorg om barnet och dess utveckling, en är till exempel 1177.se De webbaserade arenorna som erbjuder föräldraskapsstöd ser olika ut. Det finns organiserade arenor som till exempel erbjuder webbaserade föräldraskapsstödsprogram i sin helhet eller enbart chatt- och mailfunktioner hos professionella aktörer och civila organisationer.
Civilsamhället, exempelvis föreningar inom idrott, kultur och psykisk hälsa, barnrättsorganisationer som BRIS och Rädda barnen, studieförbund som till exempel ABF och Studiefrämjandet samt trossamfund och kyrkor. Det kan också vara föräldraorganisationer som är viktiga företrädare för olika grupper av föräldrar och deras behov, som exempelvis Mamma united, MÄN och Makalösa föräldrar. Civilsamhället är viktigt för utvecklingen av den sociala infrastrukturen och en viktig byggsten för en god folkhälsa.