Gå till innehåll

Region Jämtland Härjedalen

Buus

Matvanor

Främja goda matvanor i skolan. Barn och ungdomar behöver näringsrik mat för att växa och utvecklas. Skolan har en unik chans att främja alla barns hälsa genom goda matvanor.

Idag äter barn och ungdomar generellt sett för lite frukt och grönsaker, för mycket rött kött och charkprodukter samt för mycket livsmedel som tillför mycket energi men lite näring så som godis, kakor, snacks och läsk.

Livsmedelsverket lyfter minskad konsumtion av socker sötad dryck som en av de viktigaste sakerna man kan göra för barns hälsa, eftersom det är lätt att dricka stora mängder utan att känna sig mätt och att drycken inte tillför någon näring.

Effekter av goda matvanor:
Vid goda matvanor, alltså om barnen äter varierat, lagom mycket och näringsrik kost så skapas positiva effekter på både kort och lång sikt. Exempel:

  • Bättre minne och koncentration
  • God tillväx
  • Fysisk och psykisk hälsa
  • Minskad risk för hjärt- och kärlsjukdom, diabetes typ 2 och olika cancerdiagnoser
  • Bättre ork och humör
  • Ökade förutsättningar för ett längre och friskare liv
  •  

Risker med ohälsosamma matvanor
Ohälsosamma matvanor är en av de största riskfaktorerna för sjukdom och ohälsa i Sverige och ökar risken för sjukdom, sänkt livskvalitet och för tidig död, framför allt genom en ökad risk att drabbas av fetma, hjärt- och kärlsjukdom, cancer och typ 2-diabetes och karies. Beräkningar visar att 14 procent av alla dödsfall i Sverige skulle kunna förhindras eller senareläggas genom hälsosamma matvanor. Ohälsosamma matvanor kan även ge upphov till undernäring, där brist på energi, protein eller andra näringsämnen orsakar mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning eller funktion eller av en persons sjukdomsförlopp.

Så äter barn och unga idag - Länssiffror hälsosamtalet i skolan?
Idag äter barn och ungdomar generellt sett för lite frukt och grönsaker, för mycket rött kött och charkprodukter samt för mycket livsmedel som tillför mycket energi men lite näring så som godis, kakor, snacks och läsk.

Diagram söta drycker

Bildbeskrivning: Bilden visar ett linjediagram med 8 linjer i olika färger som visar andelen elever som dricker söta drycker 3 dagar eller oftare per vecka, fördelat på årskurs och kön. Linjerna visar andelen över tid från läsår 2011-2012 t.om. läsår 2023-2024. I figuren framgår att det är lägst andel som dricker söta drycker 3 gånger eller mer i de yngre åldrarna, förskoleklass och årskurs 4 och flest i år 1 på gymnasiet.

Frukost
Över tid är det en minskad andel elever som äter frukost varje skoldag Majoriteten av eleverna i förskoleklass och årskurs 4 äter frukost varje skoldag, 94 respektive 86 procent. I årskurs 7 är andelen 68 procent och i gymnasiet år 1 är det drygt hälften av länets skolelever som äter frukost varje skoldag, 52 procent. I årskurs 4 och 7 är det en signifikant större andel pojkar än flickor som äter frukost varje skoldag, i årskurs 4 är det 88 procent av pojkarna och 83 procent av flickorna, motsvarande andel i årskurs 7 är 73 procent av pojkarna och 62 procent av flickorna.

Sedan läsår 2011–2012 har andelen elever som äter frukost varje skoldag varit på samma nivå i förskoleklass medan det i övriga tre årskurser har varit en negativ utveckling med en minskad andel. Störst minskning ses bland flickor i årskurs 7, där det skett en minskning med 12 procentenheter.

Nationella riktlinjer för måltider i förskolan Länk till annan webbplats. Nationella riktlinjer för måltider i förskolan är avsedda som övergripande vägledning, stöd och förslag till hur man kan arbeta för att skapa matglädje, ta vara på måltiden i det pedagogiska arbetet och främja bra matvanor.

Nationella riktlinjer för måltider i skolan Länk till annan webbplats. De nationella riktlinjerna för måltider i skolan är avsedda som övergripande vägledning, stöd och förslag till hur man kan arbeta för att skapa matglädje, ta vara på måltiden i det pedagogiska arbetet och främja bra matvanor.

Så äter du hälsosamt - 1177 Länk till annan webbplats. Vad du väljer att äta, hur mycket och hur ofta du äter påverkar hur du mår.  Här visas exempel på hur hälsosamma matvanor kan se ut.

Kostråd Länk till annan webbplats. Att må bra och hålla sig frisk livet ut samtidigt som planeten också mår bra. Det är grunden för de råd om mat och näring.

Måltidsmiljö för barn och elever med NPF Länk till annan webbplats. Att skapa en lugn och trygg måltidsmiljö är bra för alla barn, men det är särskilt viktigt för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). På denna sida hittar du tips och råd för att anpassa måltidsmiljön i förskolan och skolan med särskilt fokus på barn och elever med autism och adhd.

pep_rapporten-2024_digital.pdf Länk till annan webbplats. Pep-rapporten är en enkätundersökning bland barn och ungdomar i Sverige i åldrarna 4–17 år. Rapporten lyfter bland annat barn och ungdomars rörelsevanor och matvanor.

Nyckelhålet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.Ett lättare sätt att välja hälsosammare mat, Nyckelhålet

Tallriksmodellen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Ett visuellt verktyg för att på ett pedagogiskt sätt visa hur maten kan fördelas på tallriken.

Hälsosamma levnadsvanor för barn och unga 2021 : Dietisternas Riksförbund Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Dietisternas riksförbund. Här finns samtalsstöd för hälsosamma levnadsvanor för skolsköterskor och annan vårdpersonal. Stödmaterialet riktar in sig mot årskurs 4-6, 7-9 och gymnasiet.

  • Öka utbudet och material av hälsosam mat och dryck där barn och unga befinner sig
  • Utveckla en måltidspolicy som gäller både i matsalen och cafeterian
  • Ge eleverna kunskap om hälsosamma matvanor
  • Framhäv pedagogisk lunch
  • Avsätt tillräckligt med tid för skollunchen
  • Lyft ämnet på föräldramöten